Skillnad mellan versioner av "Bayer, Osvaldo: Los anarquistas expropiadores"
Linnea (Diskussion | bidrag) (Ny sida: En bok om de "expropierande" anarkisterna i Argentina under 1920-talet. Författaren utgår från tidningsartiklar, personliga redogörelser och polisrapporter för att berätta fantastiska...) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Han berättar om atentat, bankrån (för att finansiera tidningar, fångstöd och strejker), dödande (som bekant [[Hinke Berggren|mördar man ju inte svin]])och spektakulära fritagningar från fängelser. Det är en rörelse som präglas av en osviklig solidaritet och vägran till kompromisser med förtryckarna. | Han berättar om atentat, bankrån (för att finansiera tidningar, fångstöd och strejker), dödande (som bekant [[Hinke Berggren|mördar man ju inte svin]])och spektakulära fritagningar från fängelser. Det är en rörelse som präglas av en osviklig solidaritet och vägran till kompromisser med förtryckarna. | ||
| − | Som bakgrund och svar står staten och arbetsköparnas hänsynslösa våld. Samtidigt utstår de "exproprierande" anarkisterna hård kritik från den syndikalistiska grenen av arbetar/anarkiströrelsen. Detta trots att de båda grenarna ibland mer verkar uppstå i huvudet på ideologer än i verkligheten - en mängd kändisar från [[Buenaventura Durruti]] till [[Nicola Vanzetti] befinner sig i båda lägren. | + | Som bakgrund och svar står staten och arbetsköparnas hänsynslösa våld. Samtidigt utstår de "exproprierande" anarkisterna hård kritik från den syndikalistiska grenen av arbetar/anarkiströrelsen. Detta trots att de båda grenarna ibland mer verkar uppstå i huvudet på ideologer än i verkligheten - en mängd kändisar från [[Buenaventura Durruti]] till [[Nicola Vanzetti]] befinner sig i båda lägren. |
[[Kategori:Anarkism]] | [[Kategori:Anarkism]] | ||
Versionen från 7 augusti 2010 kl. 17.10
En bok om de "expropierande" anarkisterna i Argentina under 1920-talet. Författaren utgår från tidningsartiklar, personliga redogörelser och polisrapporter för att berätta fantastiska människoöden.
Han berättar om atentat, bankrån (för att finansiera tidningar, fångstöd och strejker), dödande (som bekant mördar man ju inte svin)och spektakulära fritagningar från fängelser. Det är en rörelse som präglas av en osviklig solidaritet och vägran till kompromisser med förtryckarna.
Som bakgrund och svar står staten och arbetsköparnas hänsynslösa våld. Samtidigt utstår de "exproprierande" anarkisterna hård kritik från den syndikalistiska grenen av arbetar/anarkiströrelsen. Detta trots att de båda grenarna ibland mer verkar uppstå i huvudet på ideologer än i verkligheten - en mängd kändisar från Buenaventura Durruti till Nicola Vanzetti befinner sig i båda lägren.
