Pragvåren - Versionshistorik

Kurtake: /* Den stora inmarschen och ockupationen */

2014-01-16T10:53:37Z

‎Den stora inmarschen och ockupationen

Kurtake den 4 november 2010 kl. 13.36

2010-11-04T13:36:09Z

Kurtake: /* Svenska kommunister och invasionen */

2010-07-03T22:15:35Z

‎Svenska kommunister och invasionen

Linnea den 2 mars 2010 kl. 13.36

2010-03-02T13:36:04Z

Kurtake den 23 februari 2010 kl. 08.38

2010-02-23T08:38:59Z

Kurtake den 22 februari 2010 kl. 19.35

2010-02-22T19:35:29Z

Kurtake den 18 februari 2010 kl. 17.29

2010-02-18T17:29:17Z

Kurtake: /* Svenska kommunister och invasionen */

2010-02-16T15:53:59Z

‎Svenska kommunister och invasionen

Kurtake: /* Svenska kommunister och invasionen */

2010-02-16T15:48:12Z

‎Svenska kommunister och invasionen

Kurtake: /* Hösten sänker sig över Tjeckoslovakien */

2010-02-16T15:47:39Z

‎Hösten sänker sig över Tjeckoslovakien

@@ Rad 52: / Rad 52: @@
 == Den stora inmarschen och ockupationen ==
-[[Bild:Pragvaren68_3.gif|frame|left|På vissa platser möter styrkorna på våldsamt motstånd. På bilden bensinbombskastande Pragbor den 21 augusti]]Redan i juni drar ryska trupper in i landet under en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet. Dessutom skall en hel del av de ekonomiska reformerna dras tillbaks eller omarbetas. Detta hjälper inte. Reformisterna har inte kontroll och situationen rinner dem ur händerna. 20-21 augusti tryter tålamodet för sovjet som tillsammans med fyra av sina allierade i [[Warszawapakten]]<ref>Ungern, Polen, Bulgarien och Östtyskland</ref> marscherar in och ockuperar Tjeckoslovakien. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget väpnat motstånd utöver några korta eldstrider vid gränsen som lämnar 50-100 döda. Ledarna tas till fånga och flygs till Moskva. Tydligen var byråkratjägaren [[Anderz Harning]] den enda västjournalist på plats. Han hoppade runt på tanksen med kameran i högsta hugg och tog bilder han sedan sålde svindyrt till västmedia.
+[[Bild:Pragvaren68_3.gif|frame|left|På vissa platser möter styrkorna på våldsamt motstånd. På bilden bensinbombskastande Pragbor den 21 augusti]]Redan i juni drar ryska trupper in i landet under en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet. Dessutom skall en hel del av de ekonomiska reformerna dras tillbaks eller omarbetas. Detta hjälper inte. Reformisterna har inte kontroll och situationen rinner dem ur händerna. 20-21 augusti tryter tålamodet för sovjet som tillsammans med fyra av sina allierade i [[Warszawapakten]]<ref>Ungern, Polen, Bulgarien och Östtyskland</ref> marscherar in och ockuperar Tjeckoslovakien. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget väpnat motstånd utöver några korta eldstrider vid gränsen som lämnar 50-100 döda. Ledarna tas till fånga och flygs till Moskva. Tydligen var byråkratjägaren och journalisten [[Anderz Harning]] på plats. Han hoppade runt på tanksen med kameran i högsta hugg och tog bilder han sedan sålde svindyrt till västmedia.
 Ockupationen möts av ett massivt folkligt motstånd som i Prag pågår i sju dagar. Tanksen och trupperna omringas av stora folkmassor som skriker åt dem och ställer sig ivägen. Folk ber dem åka hem. Tydligen blev många förband, som trodde att de skulle "skydda ett broderfolk mot kontrarevolutionen", helt demoraliserade efter insatsen och fick bytas ut.<ref>http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref> Det man först och främst försvarade var radiostationerna och tidningarna. Symbolerna för den främsta erövringen under våren i Prag; det fria flödet av information. Tillsammans med journalisterna sattes 35 piratradiostationer upp kopplade till 80 backupsändare<ref>[http://libcom.org/library/internationale-situationiste-12-article-1 Reform and Counterreform in the Bureaucratic Bloc: Czechoslovakia 1968]</ref>. Ockupationsmaktens propaganda och kontroll över informationsflödet underminerades totalt under de första dagarna. Folk fick information om vad som föregick och vad som behövde göras. Vissa sändare var kontrollerade av radikaler andra av reformister.

@@ Rad 79: / Rad 79: @@
 <br><br>
 När vpk kritiserades för sina relationer med det ”normaliserade” tjeckoslovakiska kommunist-partiet försvarade C H Hermansson vpk med att man visserligen inte ändrat sin kritik av invasionen, men ”[v]änsterpartiet kommunisterna vill söka upprätthålla goda förbindelser med alla partier i olika länder som kämpar för socialismen(!), naturligtvis även med Tjeckoslovakiens kommunistiska parti.”<ref>http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref></blockquote>
 == Källor ==

@@ Rad 76: / Rad 76: @@
 == Svenska kommunister och invasionen ==
-<blockquote>[[Vänsterpartiet kommunisterna]] (vpk) fördömde invasionen med undantag för den Moskva-trogna falangen kring tidningen Norrskensflamman (som bröt sig ut partiet 1977 och bildade [[Arbetarpartiet Kommunisterna]] (apk). Vpk:s ordförande [[C H Hermansson]] krävde att Sverige skulle frysa ned förbindelserna med Sovjetunionen. Två år senare, 1971, vart hela affären glömd och partiet sände en representant till det Tjeckoslovakiska kommunistpartiets partikongress, en kongress som officiellt betecknades som partiets 14:e kongress – formellt kanske korrekt, eftersom den 14:e från augusti 1968 ju ogiltigförklarats trots att den var mer demokratiskt representativ än denna församling av byråkrater och karriärister.
+<blockquote>"[[Vänsterpartiet kommunisterna]] (vpk) fördömde invasionen med undantag för den Moskva-trogna falangen kring tidningen Norrskensflamman (som bröt sig ut partiet 1977 och bildade [[Arbetarpartiet Kommunisterna]] (apk). Vpk:s ordförande [[C H Hermansson]] krävde att Sverige skulle frysa ned förbindelserna med Sovjetunionen. Två år senare, 1971, vart hela affären glömd och partiet sände en representant till det Tjeckoslovakiska kommunistpartiets partikongress, en kongress som officiellt betecknades som partiets 14:e kongress – formellt kanske korrekt, eftersom den 14:e från augusti 1968 ju ogiltigförklarats trots att den var mer demokratiskt representativ än denna församling av byråkrater och karriärister.
 <br><br>
 När vpk kritiserades för sina relationer med det ”normaliserade” tjeckoslovakiska kommunist-partiet försvarade C H Hermansson vpk med att man visserligen inte ändrat sin kritik av invasionen, men ”[v]änsterpartiet kommunisterna vill söka upprätthålla goda förbindelser med alla partier i olika länder som kämpar för socialismen(!), naturligtvis även med Tjeckoslovakiens kommunistiska parti.”<ref>http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref></blockquote>

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''Pragvåren''' kallas den korta period under 1968 då motsättningar inom det [[Tjeckoslovakien|Tjeckoslovakiska]] byråkratistyret ledde till stora ekonomiska och politiska reformer. En bunt reformister i partiapparaten lyckas utmanövrera de gamla konservativa partirävarna och inför en massa liberaliseringar. Bort med centralstyrning och enkelriktad handel med socialistblocket. In med en demokratiserad partistruktur och självstyrande företag. Allt för att få landets stagnerade ekonomi på fötter. För att få samhällslivet att flyta bättre och mobilisera befolkningen för reformens genomförande dundrar man på med i princip alla rättigheter som hör en modern borgerlig demokrati till. Mötes-, press- och yttrandefrihet införs. Den nya öppenheten används för att bussa en länge hunsad och förbannad befolkning på reformmotståndarna i byråkratin.
-När den totalitära kontroll-och våldsapparaten sätts ur funktion så släpps krafter lösa som politrukerna inte räknat med. Folk möts och diskuterar. Motsättningarna bubblar upp till ytan och får växa. Man kräver mer än en demokratisering påförd ovanifrån. Det är inte bara de gamla konservativa byråkraterna som blir måltavlor. De ekonomiska reformerna gör inte heller livet lättare för arbetarna. Istället för att snällt lyda börjar man srtejka och radikaler återtar kontrollen över de statligt styrda fackföreningarna.
+När den totalitära kontroll-och våldsapparaten sätts ur funktion så släpps krafter lösa som politrukerna inte räknat med. Folk möts och diskuterar. Motsättningarna bubblar upp till ytan och får växa. Man kräver mer än en demokratisering påförd ovanifrån. Det är inte bara de gamla konservativa byråkraterna som blir måltavlor. De ekonomiska reformerna gör inte heller livet lättare för arbetarna. Istället för att snällt lyda börjar man strejka och radikaler återtar kontrollen över de statligt styrda fackföreningarna.
-Ryssarna tycker inte om vad de ser. De Tjeckoslovakiska byråkraterna har inte kontroll. I juni drar ryska trupper in i landet i en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar att inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet eller ge efter för befolknings krav. Detta hjälper inte och '''21 augusti''' känner sig sovjet tvingat att tillsammans med sina allierade invadera landet. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget större väpnat motstånd utöver några korta eldstrider vid gränsen som lämnar 50-100 döda. Ledarna manar till lugn och tas till fånga för att flygas till Moskva.
+Ryssarna tycker inte om vad de ser. De Tjeckoslovakiska byråkraterna har inte kontroll. I juni drar ryska trupper in i landet i en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar att inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet eller ge efter för befolknings krav. Detta hjälper inte och '''21 augusti''' känner sig sovjet tvingat att tillsammans med sina allierade invadera landet. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget större väpnat motstånd men några korta eldstrider vid gränsen lämnar 50-100 döda. Ledarna manar till lugn och tas till fånga för att flygas till Moskva.
-Ockupationsmakten möttes av enorma folkmassor på städernas gator som gör passivt motstånd (för det mesta). Pressen, tv och radio fördömde och motarbetade intrånget samtidigt som parlamentet fortsatte fungera. Invasionen driver den folkliga jäsningen in den Tjeckoslovakiska regimens famn. Ledarna går dock med på en kompromiss där trupperna skall stanna i landet och att reformerna skall mildras. Regimen tämjs snabbt och reformerna rullas tillbaks. Parti- och statsapparaten omorganiseras efter ryskt tycke. En hård polisregim återupprättas så sakteliga under stort motstånd. Det tar hela 8 månader för den nya regimen att få ordning på censuren igen och få sin propaganda tryckt.
+Ockupationsmakten möttes av enorma folkmassor på städernas gator som gjorde passivt motstånd (för det mesta). Pressen, tv och radio fördömde och motarbetade intrånget samtidigt som parlamentet fortsatte fungera. Invasionen driver den folkliga jäsningen in den Tjeckoslovakiska regimens famn. Ledarna går dock med på en kompromiss där trupperna skall stanna i landet och att reformerna skall mildras. Regimen tämjs snabbt och reformerna rullas tillbaks. Parti- och statsapparaten omorganiseras efter ryskt tycke. En hård polisregim återupprättas så sakteliga under stort motstånd. Det tar hela 8 månader för den nya regimen att få ordning på censuren igen och få sin propaganda tryckt.
 Oktober och november bjuder på massiva demonstrationer mot ockupationen. Studenterna sittstrejkar och får stöd från de stora industrierna. Metallarbetarnas fack hotar med generalstrejk. 1969 eldar en ung student upp sig i protest. 800,000 går ut på gatorna i solidaritet. I mars vinns en hockeymatch mot sovjet och massdemonstrationer och kravaller utbryter över hela landet. Folk skadas och många arresteras. Några månader senare tar den återskapade Tjeckoslovakiska snuten och militären i med allt hårdare nypor mot protesterna. Ordningen återställs så småningom. Våren övergår i höst.
@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 Tjeckoslovakien var ett av de lugnare områdena på 1950-talet. Ett lugn byggt på ständiga utrensningar och en stenhård polisstat. Under de "titoistiska utrensningarna" hängdes 10 ministrar, 60 000 partimedlemmar fängslades och 130 000 sattes i arbetsläger<ref>[[Harman, Chris: Class Struggles in Eastern Europe, 1945-1983]]</ref>.
-Landet gick aldrig in lika djup ekonomisk stagnation som polen och Ungern under den här tiden. Den tunga industrin byggdes "framgångsrikt" ut med en ständigt stigande industrigodsproduktion som följd. Till saken hör att Tjeckoslovakien redan från början var en industristat. Den enda riktiga i hela östblocket. Som sådan fick landet en speciell roll i [[sovjetimperialismen]]s internationella arbetsdelning (socialistiska arbetsdelning) dirigerad av [[COMECON]]. Tjeckoslovakien fick bära en stor del av kostnaderna för de övriga av sovjet utsugna socialistländernas industrialisering. Hela landets ekonomi formades alltså efter Sovjets törst efter billiga råvaror (sovjet använde upp Jachymovs uranfyndigheter, planerade att räcka i femtio år, på bara fem år) och industrivaror (vapen, maskiner, verktyg mm). Självklart var det arbetarna som fick bära kostnaderna för den här skeva utvecklingen och superexploateringen. Redan 1953 forcerade regimens åtgärder för att öka exploatering fram ett uppror i [[Upproret i Plzeň (1953)|Plzeň]].
+Landet gick aldrig in lika djup ekonomisk stagnation som Polen och Ungern under den här tiden. Den tunga industrin byggdes "framgångsrikt" ut med en ständigt stigande industrigodsproduktion som följd. Till saken hör att Tjeckoslovakien redan från början var en industristat. Den enda riktiga i hela östblocket. Som sådan fick landet en speciell roll i [[sovjetimperialismen]]s internationella arbetsdelning (socialistiska arbetsdelning) dirigerad av [[COMECON]]. Tjeckoslovakien fick bära en stor del av kostnaderna för de övriga av Sovjet utsugna socialistländernas industrialisering. Hela landets ekonomi formades alltså efter Sovjets törst efter billiga råvaror (sovjet använde upp Jachymovs uranfyndigheter, planerade att räcka i femtio år, på bara fem år) och industrivaror (vapen, maskiner, verktyg mm). Självklart var det arbetarna som fick bära kostnaderna för den här skeva utvecklingen och superexploateringen. Redan 1953 forcerade regimens åtgärder för att öka exploatering fram ett uppror i [[Upproret i Plzeň (1953)|Plzeň]].
 [[Bild:Pragvaren68_6.gif|frame|right|Stål, stål och mer stål! Det går aldrig producera för mycket stål...]]Den från sovjet påförda "stalinistmodellen" med totalt fokus på tung industri passade extremt dåligt med den Tjeckoslovakiska ekonomin. Landets produktivkrafter var redan relativt väl utvecklade. Istället för att utveckla och investera i nya branscher för att skapa en bred dynamisk ekonomi trampade man på stället. Ekonomin blev allt mer beroende av råvaru-och bränsleimport ifrån Sovjet samtidigt som hela produktionsapparaten ensidigt riktades in på att producera för export efter Sovjets önskemål. Byråkratin växte sig allt större och stelbentare. Det var bara en tidsfråga innan krisen stod för dörren. Trots allt tog det 15 år innan stagnationen på allvar slog sina klor i landet. Mellan 1953-60 var tillväxten faktiskt över 8% årligen<ref>Ibid. och [http://libcom.org/library/internationale-situationiste-12-article-1 Reform and Counterreform in the Bureaucratic Bloc: Czechoslovakia 1968]</ref>. Det här berodde antagligen delvis på att landets kollektiviseringsprocess inte vart lika taffligt genomförd som i övriga grannländer. Och delvis på att landet var Östeuropas mest avancerade industrination som försåg hela blockets osläckliga marknader med sina industrivaror. Exporten per capita kunde mäta sig med vilket modernt industriland i väst som helst.
@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 Reformerna gick inte som väntat och krisen fördjupas. De gamla konservativa byråkraterna hade hela tiden i det dolda motarbetat reformen så att den bara genomfördes delvis. Det stod klart för reformatorer att skulle de kunna driva igenom omstruktureringarna var de tvungna att röja de gamla gardet ur vägen (eller själva bli utröjda). Reformisterna manövrerar inom byråkratin och allierar sig med studenterna och de intellektuella som ges utrymme att kritisera regimen. En del av författarförbundet går ut med sitt stöd för reformatorerna och kritiserar regimen samtidigt som man solidariserar sig med den sovjetiska författaren [[Solzjenitsyn]]'s krav på ökad pressfrihet. De konservativa som inte har särskilt mycket stöd att luta sig mot reagera med sina sista krafter. Flera av författarna utesluts ur partiet och lägger flera tidningar och förlag under kulturministeriets direkta kontroll (vilket reformatorerna faktiskt stödde). I samma veva slås en studentdemonstration mot brist på elektricitet i studentboendena ner brutalt av säkerhetsstyrkorna. Det leder till stora möten bland studenterna som utvecklas till regimkritiska tillställningar och att en student rörelse drar igång.
-Reformisterna tar till vara på missnöjet och försöker driva in det inom sina egna ramar. De känner sig nu tillräckligt starka för att ge sig på motståndarna i ett frontalangrepp. Alexander Dubček, i egenskap av partisekreterare för kommunistpartiets gren i Slovakien, och partiets ledande ekonom Ota Šik konfronterar Antonín Novotný under möten i centralkommittén under 1967. Man har förankrat angreppet på högsta ort och Dubček bjuder in sovjets överstegalt [[Brezhnev]] till Prag i december för att få stöd för sitt maktövertagande. Brezhnev och hans kamrater blir förvånade över det massiva missnöjet och svagheten hos de konservativa byråkraterna. I ett sista desperat försök att behålla makten drar Novotný igång en lam militärkupp som kvävs i sin linda. Med sovjets välsignelse tar Dubček över tyglarna i partiet. Novotný avsätts även från sin presidentpost och den reformvänlige generalen Ludvík Svoboda tillsätts i hans ställe den 5 januari 1968.
+Reformisterna tar till vara på missnöjet och försöker driva det inom sina egna ramar. De känner sig nu tillräckligt starka för att ge sig på motståndarna i ett frontalangrepp. Alexander Dubček, i egenskap av partisekreterare för kommunistpartiets gren i Slovakien, och partiets ledande ekonom Ota Šik konfronterar Antonín Novotný under möten i centralkommittén under 1967. Man har förankrat angreppet på högsta ort och Dubček bjuder in sovjets överstegalt [[Brezhnev]] till Prag i december för att få stöd för sitt maktövertagande. Brezhnev och hans kamrater blir förvånade över det massiva missnöjet och svagheten hos de konservativa byråkraterna. I ett sista desperat försök att behålla makten drar Novotný igång en lam militärkupp som kvävs i sin linda. Med sovjets välsignelse tar Dubček över tyglarna i partiet. Novotný avsätts även från sin presidentpost och den reformvänlige generalen Ludvík Svoboda tillsätts i hans ställe den 5 januari 1968.
 == Tjeckoslovakisk vår ==
@@ Rad 52: / Rad 52: @@
 == Den stora inmarschen och ockupationen ==
-[[Bild:Pragvaren68_3.gif|frame|left|På vissa platser möter styrkorna på våldsamt motstånd. På bilden bensinbombskastande Pragbor den 21 augusti]]Redan i juni drar ryska trupper in i landet under en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet. Dessutom skall en hel del av de ekonomiska reformerna dras tillbaks eller omarbetas. Detta hjälper inte. Reformisterna har inte kontroll och situationen rinner dem ur händerna. 20-21 augusti tryter tålamodet för sovjet som tillsammans med fyra av sina allierade i [[Warszawapakten]]<ref>Ungern, Polen, Bulgarien och Östtyskland</ref> marscherar in och ockuperar Tjeckoslovakien. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget väpnat motstånd utöver några korta eldstrider vid gränsen som lämnar 50-100 döda. Ledarna tas till fånga och flygs till Moskva. Tydligen var byråkratjägaren [[Anderz Harning]] den enda västjournalist på plats. Han hoppa runt på tanksen med kameran i högsta hugg och tog bilder han sedan sålde svindyrt till västmedia.
+[[Bild:Pragvaren68_3.gif|frame|left|På vissa platser möter styrkorna på våldsamt motstånd. På bilden bensinbombskastande Pragbor den 21 augusti]]Redan i juni drar ryska trupper in i landet under en "militärövning" inom Warsavapaktens ramar. Ledarna hotas och lovar inte införa en "borgerlig regim". Dvs inte göra sig självständigare från sovjet. Dessutom skall en hel del av de ekonomiska reformerna dras tillbaks eller omarbetas. Detta hjälper inte. Reformisterna har inte kontroll och situationen rinner dem ur händerna. 20-21 augusti tryter tålamodet för sovjet som tillsammans med fyra av sina allierade i [[Warszawapakten]]<ref>Ungern, Polen, Bulgarien och Östtyskland</ref> marscherar in och ockuperar Tjeckoslovakien. Tusentals tanks och hundratusentals soldater kontrollerar landet efter bara 4 timmar. Inget väpnat motstånd utöver några korta eldstrider vid gränsen som lämnar 50-100 döda. Ledarna tas till fånga och flygs till Moskva. Tydligen var byråkratjägaren [[Anderz Harning]] den enda västjournalist på plats. Han hoppade runt på tanksen med kameran i högsta hugg och tog bilder han sedan sålde svindyrt till västmedia.
 Ockupationen möts av ett massivt folkligt motstånd som i Prag pågår i sju dagar. Tanksen och trupperna omringas av stora folkmassor som skriker åt dem och ställer sig ivägen. Folk ber dem åka hem. Tydligen blev många förband, som trodde att de skulle "skydda ett broderfolk mot kontrarevolutionen", helt demoraliserade efter insatsen och fick bytas ut.<ref>http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref> Det man först och främst försvarade var radiostationerna och tidningarna. Symbolerna för den främsta erövringen under våren i Prag; det fria flödet av information. Tillsammans med journalisterna sattes 35 piratradiostationer upp kopplade till 80 backupsändare<ref>[http://libcom.org/library/internationale-situationiste-12-article-1 Reform and Counterreform in the Bureaucratic Bloc: Czechoslovakia 1968]</ref>. Ockupationsmaktens propaganda och kontroll över informationsflödet underminerades totalt under de första dagarna. Folk fick information om vad som föregick och vad som behövde göras. Vissa sändare var kontrollerade av radikaler andra av reformister.
@@ Rad 69: / Rad 69: @@
 === Hösten sänker sig över Tjeckoslovakien ===
-Allt eftersom regimens makt och självförtroende växer så försöker de nya fackpamparna rädda sina egna rövar och börjar kompromissa/förhandla. lagom till hösten så är fackföreningsrörelsen åter tämjd. Vilket dock inte stoppar protesterna på fabrikerna.
+Allt eftersom regimens makt och självförtroende växer så försöker de nya fackpamparna rädda sina egna rövar och börjar kompromissa/förhandla. Lagom till hösten så är fackföreningsrörelsen åter tämjd. Vilket dock inte stoppar protesterna på fabrikerna.
 Ett år efter hockeykravallerna så är den Tjeckoslovakiska snuten tillräckligt stark för att på egen hand krossa protester och demonstrationer. Med våld, övertalning och terror återtas kontrollen över hela det sociala livet. 1/3 av partimedlemmarna rensas ut och befrias från sina jobb som byråkrater, förmän, journalister mm<ref>"I december 1970 kunde de ”kontrollkommissioner” som organiserats för att rensa partiet på alla reformanhängare meddela att minst 60 000 medlemmar uteslutits och över 250 000 medlemmar strukits ur partiet." http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref>. Innan utrensningarna hade dessutom 150 000 medlemmar lämnat partiet på eget bevåg. Man återupprättade inte någon ideologisk tvångströja inom partiet. Så länge folk lydde blint så fick de nästan tycka vad de ville privat. Kontrollen över medelklassen återupprättas. Lyd order, få konsumtion, välfärd och karriärmöjlighet. Under ständigt hot om att tvingas bli kroppsarbetare håller sig folk i ledet.Inte heller i övriga samhället så ger sig säkerhetspolisen på folk i särskilt stor mån pga av vad de säger jämfört med tidigare.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Pragvaren68_1.gif|frame|right|Folkmassor som med sina kroppar hindrar de ryska tanksens framfart i Prag den 21 augusti 1968]]
-'''Pragvåren''' kallas den korta period under 1968 då motsättningar inom det [[Tjeckoslovakien|Tjeckoslovakiska]] byråkratistyret ledde till stora ekonomiska och politiska reformer. En bunt reformister i partiapparaten lyckas utmanövrera de gamla konservativa partirävarna och inför en massa liberaliseringar. Bort med centralstyrning och enkelriktad handel med socialistblocket. In med en demokratiserad partistruktur och självstyrande företag. Allt för att få landets stagnerade ekonomi på fötter. För att få samhällslivet att flyta bättre och mobilisera befolkningen för reformens genomförande dundrar man på med i princip alla rättigheter som hör en modern borgerlig demokrati till. Mötes-, press- och yttrandefrihet införs. Den nya öppenheten används för att bussa en länge hunsad och förbannad befolkning på motståndarna i byråkratin som motarbetar reformerna.
+'''Pragvåren''' kallas den korta period under 1968 då motsättningar inom det [[Tjeckoslovakien|Tjeckoslovakiska]] byråkratistyret ledde till stora ekonomiska och politiska reformer. En bunt reformister i partiapparaten lyckas utmanövrera de gamla konservativa partirävarna och inför en massa liberaliseringar. Bort med centralstyrning och enkelriktad handel med socialistblocket. In med en demokratiserad partistruktur och självstyrande företag. Allt för att få landets stagnerade ekonomi på fötter. För att få samhällslivet att flyta bättre och mobilisera befolkningen för reformens genomförande dundrar man på med i princip alla rättigheter som hör en modern borgerlig demokrati till. Mötes-, press- och yttrandefrihet införs. Den nya öppenheten används för att bussa en länge hunsad och förbannad befolkning på reformmotståndarna i byråkratin.
 När den totalitära kontroll-och våldsapparaten sätts ur funktion så släpps krafter lösa som politrukerna inte räknat med. Folk möts och diskuterar. Motsättningarna bubblar upp till ytan och får växa. Man kräver mer än en demokratisering påförd ovanifrån. Det är inte bara de gamla konservativa byråkraterna som blir måltavlor. De ekonomiska reformerna gör inte heller livet lättare för arbetarna. Istället för att snällt lyda börjar man srtejka och radikaler återtar kontrollen över de statligt styrda fackföreningarna.

← Äldre version		Versionen från 18 februari 2010 kl. 17.29
Rad 97:		Rad 97:
	<references/>		<references/>

		+	[[Kategori:Realsocialismen]]
		+	[[Kategori:Sovjetimperialismen]]
	[[Kategori:Tjeckoslovakien]]		[[Kategori:Tjeckoslovakien]]
−	~~[[Kategori:Östblocket]]~~

@@ Rad 73: / Rad 73: @@
 Ett år efter hockeykravallerna så är den Tjeckoslovakiska snuten tillräckligt stark för att på egen hand krossa protester och demonstrationer. Med våld, övertalning och terror återtas kontrollen över hela det sociala livet. 1/3 av partimedlemmarna rensas ut och befrias från sina jobb som byråkrater, förmän, journalister mm<ref>"I december 1970 kunde de ”kontrollkommissioner” som organiserats för att rensa partiet på alla reformanhängare meddela att minst 60 000 medlemmar uteslutits och över 250 000 medlemmar strukits ur partiet." http://www.marxistarkiv.se/skribenter/hagstrom/pragvaren.pdf</ref>. Innan utrensningarna hade dessutom 150 000 medlemmar lämnat partiet på eget bevåg. Man återupprättade inte någon ideologisk tvångströja inom partiet. Så länge folk lydde blint så fick de nästan tycka vad de ville privat. Kontrollen över medelklassen återupprättas. Lyd order, få konsumtion, välfärd och karriärmöjlighet. Under ständigt hot om att tvingas bli kroppsarbetare håller sig folk i ledet.Inte heller i övriga samhället så ger sig säkerhetspolisen på folk i särskilt stor mån pga av vad de säger jämfört med tidigare.
-deltar endast 1/3 av partiets medlemmar i partiaktiviteter jämfört med de 2/3 innan och under 1968. 1973 hade enbart dryga 10% av partiets medlemmar arbetarbakgrund. Efter krisen på 60-talet så återhämtade sig ekonomin och expanderade. Lönerna höjdes och alla kunde äta kött, dricka mjölk och shoppa kläder. Regimen satsar på välfärd. 1976 har i princip alla hushåll tvättmaskin, radio och TV. Fyra av fem har frys/kyl. 1/3 har bil. Detta höll i sig fram till 70-talets slut då kris och motsättningar åter slet tag i landet.<ref[[Harman, Chris: Class Struggles in Eastern Europe, 1945-1983]]</ref>
+deltar endast 1/3 av partiets medlemmar i partiaktiviteter jämfört med de 2/3 innan och under 1968. 1973 hade enbart dryga 10% av partiets medlemmar arbetarbakgrund. Efter krisen på 60-talet så återhämtade sig ekonomin och expanderade. Lönerna höjdes och alla kunde äta kött, dricka mjölk och shoppa kläder. Regimen satsar på välfärd. 1976 har i princip alla hushåll tvättmaskin, radio och TV. Fyra av fem har frys/kyl. 1/3 har bil. Detta höll i sig fram till 70-talets slut då kris och motsättningar åter slet tag i landet.<ref>[[Harman, Chris: Class Struggles in Eastern Europe, 1945-1983]]</ref>
 == Svenska kommunister och invasionen ==