Visa källa för Olle & Per Länsberg: 2 X Kuba

[[Bild:Lansberg olle-per-2 x kuba.gif|frame|right]]

'''2 X Kuba''' är ett resereportage skrivet av [[Olle Länsberg]]. 1968 reste Olle och hans son Per (som står för fotona i boken) till Kuba för att dokumentera hur det gick med den "[[Kubanska revolutionen]]". Det gick väl så dära. De blev anklagade för att vara CIA-agenter och det dröjde ett bra tag innan de fick börja resa runt i landet och göra sitt reportage. Detta blev ju den forne ungkommunisten Olle ganska sårad över och saken blev inte bättre när de slussades runt till olika misslyckade odlingsprojekt på landsbygden. Dessutom avfärdade de kubanska byråkraterna Olles jordbrukskunskaper vilket ytterligare strödde salt i såren.

Kuba tänkte sig gå vägen till industrialiserad socialism via jordbruket. Storskaligt planerade jordbruksprojekt och statsdirigerade jätte produktionsenheter skulle pressa fram det nödvändiga kapitalet för att dra igång den tunga industrin. Med en massa byråkrater vifftandes med taktpinne och massmobilisering av statsbor och skolelever skulle allt falla på plats. Resultatet var redan 1968 katastrofalt vilket Olle och Per fick se på nära håll. Storslagna planteringsprojekt genomfördes av tex kaffebuskar under stora mödor men utan att man fixade fungerande bevattning till planterona när man väl hadde dem i backen. De motvilligt utkallade eleverna och statsborna jobbade knappt med styrfart eller gjorde mer skada än nytta. En massa universitetsstuderande blivande byråkrater springer omkring och skryter om hur de är med i "arbetet med att bygga upp Kuba". När de mest pysslar med att dunka varandra i ryggen, äta en massa dyrbar mat och förstöra kapital. Själva mobiliseringen kostade antagligen mer än vad den drog in. Olle påpekar att en någorlunda avlönad lantarbetarstam antagligen fått några av de galna planernas mål uppfyllda.

1974 när Olle åker tillbaks (utan sonen) är det antagligen inte bättre. Men det kan Olle inte säga så mycket om eftersom aldrig får arbetstillstånd och får hänga runt i Havanna och på Hotellet för västerlänningar. Han traskar runt i staden och tittar på det tilltagande förfallet och fattigdomen. Ingen pratar med honom och säkerhetsapparaten med sitt angivarsystem verkar ha växt sig ännu större. De flesta Kubanerna ser honom föv som en vän av landets byråkrater och därmed som en fiende.

Det är svårt att dra några större växlar på Olles reseskildringar eftersom de är gjorda under så styrda former. Han är utifrån, de flesta ser honom som en vän av den styrande eliten och han kommer på sätt inte den Kubanska verkligheten in på skinnet. Den ställer sig snarare fientlig till honom. Dessutom så är hans socialdemokratiska/vänsterliberala storebrorsresonemang mer än störiga. Eller inte bara störiga, utan bristen på analysförmåga gör ju att det lilla han upplevt blir ännu mindre värt. Vill man veta något om de kubanska verkligheten är det inte hos borgerliga historiker, vänstern eller Olle Länsbergs turistresor man ska leta. Som smisk på den svenska studentvänsterns fingrar är den dock ett intressant tidsdokument.

[[Kategori:Böcker]]
[[Kategori:Kuba]]