Visa källa för Astrid Lindgren: Fattig bonddräng

[[Bild:Fattig-bonddrang.gif|frame|right|Alfred o Emil på marknad i byn.]]'''Fattig bonddräng''' är en fin liten trudelutt av [[Astrid Lindgren]]. Sjunges av Alfred i Emil i lönneberga. Småländskt så det förslår.

---


Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå.<br>
Dagar går och kommer, medan jag knogar på.<br>
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär.<br>
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär.<br>
<br>
Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus.<br>
Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.<br>
Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss.<br>
Vila hos en flicka vill jag också, förstås.<br>
<br>
Sen, då kommer sönda'n, och då vill våran präst,<br>
att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest.<br>
Prästen kan väl sova hela måndagen men,<br>
för en fattig bonddräng, börjar knoget igen.<br>
<br>
Så går hela veckan, alla dagar och år.<br>
Jag går med min lie, och jag plöjer och sår.<br>
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö.<br>
Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö.<br>
<br>
Står där, fattig bonddräng framför Himmelens port.<br>
Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.<br>
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.<br>
Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås.<br>
<br>
Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit.<br>
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.<br>
Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här.<br>
Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när.<br>
<br>
Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud.<br>
Och sen klär han på mig den mest snövita skrud.<br>
Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut.<br>
Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut.<br>

[[Kategori:Musik]]