Horgby, Björn: Egensinne och skötsamhet
Egensinne och skötsamhet är en vetenskaplig avhandling av Björn Horgby som försöker säga något om arbetarkulturen i Norrköpings förändring mellan 1850 och 1940. Horgby tycker sig se två livsstilar som han utgår ifrån i sin analys. De skötsamma arbetarnas livsstil där rationellt planerande och självdisciplin är metoder för att på lång sikt bygga upp en självständig arbetarklass som kan ta sina intressen till vara. Denna livsstil sammanfaller med de stabila socialdemokratiska arbetarrörelsen. I den egensinniga livsstilen betonas mer det spontana och härjiga. Fast ändå rationella beteende utifrån förutsättningarna. Ofta sammanfaller denna livsstil med grovarbetarnas otrygga tillvaro där inkomsten inte på något sätt var garanterad eller att räkna med. När man väl fick pengar så brändes de ganska snabbt men investerades samtidigt i det sociala nätverket som var viktigt för att överleva under svåra perioder.
Horgbys tes är att skötsamheten ökade på egensinnets bekostnad. Grunden till detta fanns på flera plan. Dels i själva den allt mer rationaliserade och disciplinerande produktionen. Men också i arbetarrörelsens och arbetarkulturens egen inre disciplinering. För att nämna några av de få processer han tar upp.
Horgy erkänner själv att de båda livsstilarna är idealtyper som han tagit fram för att försöka studera komplexa förändringar. De båda livsstilarna kan delvis existera i samma person eller grupp. O det är ju sunt att se analysens begränsningar. Medparten av studien bygger på insamlingar av arbetarminnen, dels de som av Nordiska museet samlades in from 1945 och dels de som Norrköpings kommun samlade in i projektet "arbetarminnen" mellan 1986 och 1990. Materialet har ganska rejäla luckor och det främst folk som faller inom Horgbys kategori skötsamma arbetare som ställt upp i materialet vilket ger en viss överbetoning av denna kategori. När materialet inte räcker till för att stödja Horgbys teser så erkänner han det tydligt.
Det är alltid vanskligt att dra allt för stora slutsatser om hela befolkningars kulturer speciellt ur backspegeln som akademiker. Trots detta så ger den ganska trökiga studien en hel del intressanta glimtar från norrköpingsarbetarkultur. Klart värd att använda som referensmaterial för den som tänker sig göra något gräv på Norrköping. Hans analys av könsroller och motsättningarna dessa kunde skapa i arbetarnas organisering är mycket intressanta (att de manliga arbetarna bara drev sina frågor och stängde ute de kvinnliga arbetskamraterna så gott det gick!). Hade Horgy slängt det akademiska oket så skulle detta kunna blitt en riktigt sprakande bok. Hans tidigare utgivna Surbullestan skrevs som en populariserad del rapport under arbetet med denna avhandling och är klart läsvärd.
